Från bygget till bänken - Mikaels väg till slöjdsalen
Efter år inom byggbranschen och räddningstjänsten tog Mikael Abrahamsson steget in i skolans värld. Idag arbetar han som slöjdlärare i Rörvik – en roll han ”halkade in på ett bananskal” till, men som snabbt blivit en självklar plats för hans kunnande och engagemang.
Mikael Abrahamsson kommer från Sävsjö och har större delen av sitt yrkesliv arbetat med trä och bygg i olika former. Men efter att det blivit mindre att göra i ett tidigare projekt inom byggundervisningen, uppstod en ny möjlighet.
– ”Det var väl egentligen ett bananskal,” säger han med ett leende. ”Jag halkade in lite när det dippade där jag jobbade innan. Jag pratade med Susanne, som blivit rektor i Stockaryd, och det ena ledde till det andra.”
![](https://sjobergs.se/app/uploads/2025/08/IMG_5677-Enhanced-NR.jpg")
Sedan drygt ett år tillbaka undervisar han i trä-och metallslöjd på Rörvik skola, något som både känns nytt och välbekant på samma gång.
– ”Jag har alltid hållit på hemma med trä, byggt både större och mindre grejer. Det sitter i fingrarna på något sätt,” säger han. ”Vissa delar i slöjden är nya för mig, men det finns ändå en trygghet i materialen.”
Utöver byggbakgrunden har Mikael även arbetat heltid inom räddningstjänsten under flera år, och har varit engagerad som tränare och ledare inom innebandy i över tre decennier. Den pedagogiska erfarenheten är alltså lång, även om den inte kommer från lärarutbildningen.
– ”Jag har ingen lärarlegitimation, men jag har stått framför grupper länge. Det har gett mig både kunskap i att vara pedagogisk och att se gruppdynamik samt vad som kan funka eller inte funka i olika sammanhang och för olika individer .”
![](https://sjobergs.se/app/uploads/2025/08/IMG_5631-Enhanced-NR.jpg")
I slöjdsalen i Rörvik arbetar han nu med elever från olika årskurser. Femteklassarna driver metall i ett projekt där de tillverkar lampetter – en process Mikael tycker är särskilt spännande att lära ut.
– ”Det är inget man gör hemma direkt. Men det är kul att visa hur man med enkla verktyg kan forma något från en plåtbit.”
Mikael beskriver eleverna som väldigt olika. Vissa har en stark inre drivkraft och idéer redan från början, medan andra behöver mer struktur och stöd. Undervisningen är därför upplagd så att eleverna först får arbeta med ett gemensamt projekt, för att sedan få fria tyglar att skapa något eget.
”Jag vill att de ska få känna sig stolta. Ta hem något och säga: det här har jag gjort.”
![](https://sjobergs.se/app/uploads/2025/08/IMG_5657-Enhanced-NR.jpg")
Planeringen sker delvis genom egna idéer, men också med hjälp av inspiration från nätet, Facebook-forum för slöjdlärare och kollegiala träffar i kommunen.
– ”Man är ofta ensam i sitt ämne, så det är viktigt att ha andra att bolla med. Det ger energi och idéer.”
![](https://sjobergs.se/app/uploads/2025/08/IMG_5643-Enhanced-NR.jpg")
Utmaningarna finns, särskilt i större grupper där det är svårare att hinna med alla elever. Men Mikael är tydlig med sin inställning – alla ska få möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.
– ”En del vill bara sitta av tiden. Då gäller det att hitta något som fångar dem. Jag försöker alltid hitta rätt nivå för varje elev, så att de känner att det de gör har ett värde.”
Framtiden som slöjdlärare ser i nuläget ljus ut, även om han inte har en formell lärarlegitimation.
– ”Det har blivit roligare än jag trodde. Det är något särskilt med att se elevernas stolthet när de lyckas med något de har skapat själva. Då känns det som att man är på rätt plats.”
